Hur balanserad är synen på måltiderna idag?

Detta är kanske en frågeställning som blir värd att fundera på nu när vi har en ökad kostnad på livsmedel i Sverige. Under rådande omständigheter så utsätts vissa mer än andra för ekonomiska påfrestningar. Men de flesta oavsett samhällsklass märker på ett eller annat sätt de ökade livsmedelskostnaderna.

Nu kommer det ju också fram konstaterande att, eller i sig är det ju inget nytt, utan mest som en uppenbar orsak, hur föräldrar framför allt ensamstående har svårt nu när barnen är hemma, och då måste ha lunch hemma. Faktum är att må ga föräldrar måste släppa på hysterin att men behöver laga en full måltid till lunch när barnen är hemma.

Precis som när vi vuxna kanske jobbar och har lunch med sig på jobbet för att orka med jobbdagen, alltså för att få energin att räcka hela dagen, så behöver barnen bränsle under skoldagarna. Detta har och gäller även mig, i skolan man åt lunch för att orka med dagen, och man jag är tvungen att få i mig lunch när jag jobbar annars mår jag inte bra i slutet utav arbetsdagen. Så detta är så klart logiskt och självklart.

Men behövs verkligen denna matuppassning när man är hemma? Till viss del ja. Men vi har faktiskt kommit till en viss punkt där det råder en viss mathysteri.

Jag har aldrig under min barndom ätit specifikt lunchmåltid när man varit hemma. Aldrig. Vi åt aldrig specifik lunch. Inte var jag varken trött, dålig eller allmänt hungrig. Då ska vi komma ihåg att som barn var barnen mer aktiv, ute och lekte, cyklade, spelade fotboll osv, på 80 – 90 talet än vad barnen är idag. Trots mer aktiv då, så klarade man av dagarna utan en specifik lunch hemma.

Idag är många av barnen mer stillasittande och inte samma fysiska lek. Nu snackar vi privat, som sagt, Varierar mellan aktivitet och ålder osv.

Enkel matematik är, ju mer du rör dig, ju mer energi förbrukar du. Detta är samma förklaring som kanske en som sitter på kontor kanske klarar sig med en enklare mat till lunch, medan en som arbetar med fysisk ansträngande jobba, verkstäder, sjukvård står och går hela dagarna osv, kräver mer kraftigare mat kanske. Principen är lika även hos barn. Därför är det så viktigt att barnen på förskolan får bra mat för de härjar och förbrukar mycket energi under dagarna.

Men vi har kommit till en punkt där det nästan råder hysteri om att barnen måste, eller att man måste äta lunch, för det råder rekommendationer att det är så viktigt för hälsa.

Som kock, och utbildad specialkost skulle snarare säga att det handlar om vad för mat som serveras. Ju mer hel och halvfabrikat och snabbmat, ju sämre näring och ämnen får du i dig. Om fler la tiden och faktiskt serverade mat som gav rätt näring så skulle det inte behöva två fulla måltider per dag, alltså hemma, där det i dagens läge barnen inte förbrukar lika mycket energi.

Under min uppväxt som sagt hade inte vi ingen lunch när vi var hemma. Men lik förbaskad så mådde vi bra, fick näringen vi behövde, och kände man att man var lite hungrig innan middagen, så var lunchen lite enklare, kunna vara en macka och mjölk. Lite fil eller kanske stekte ägg osv. Men till historien hör också till att Middagarna var vällagad alla mat från grunden. Man stod sig på frukosten och lite lättare sådär vid 12 tiden kanske sedan middagen.

Det var långt ifrån hel och halvfabrikat, och aldrig någon snabbmat som pizza eller hamburgare, och fritering var sjutton vårat hus inte ens bekant med. Jag skämtar inte, ALDRIG i hela min uppväxt fick vi hamburgare eller en pizza, utan det var något som vi fick mot slutet av våran barn-era. Alltså när vi var äldre barn, nästan vuxna.

Kände man att man blev lite hungrig innan måltiden, så var det bara att kunna kanske ta ett ägg, eller macka, fil osv. Men då och andra sidan åt man princip vad som helst. Man drack sin mjölk, och fil, vi hade inte heller hysterin kring att inte äta ägg. Vi lagade mat från grunden, men varierad kost och ingen skräpmat. Mat åt frukost, macka , mjölk, fil och vissa dagar äggmacka, gröt osv. Det var sällan eller aldrig vi hade dessa socker-frukostar med flingor, nutella och vi var inte rätta för att äta bröd som innehöll gluten.

Lämna ett svar

Upptäck mer från Annika Brandt´s Blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa