vibrant aisle in supermarket with drinks display

Livsmedel – en ekonomiska rondell

Det är ju ett ganska klassiskt fenomen, eller fenomen det är ett faktum. Ju mer det finns av en specifik vara ju högre tillgång finns det, då rent normalt ska ju priset på den varan sjunka. Är det något som blir en brist på, så höjs priset, för det är färre produkter. Tillgången på livsmedel gör priset.

Vi alla har på ett eller annat sätt hur priserna i butikerna i dag har ökat, vissa kanske har sjunkit, men generellt blir livsmedel dyrare.

Låt oss leka med tanken att våra butiker tappar rejält med vissa producerade produkter. Producenterna helt enkelt slutar producera vissa produkter och låter den produkten de har använt för att producera den vara råmaterialet. Låt oss säga en kyckling. Vad skulle det innebära, låt oss säga Den där hela kycklingen, går inte och blir exempelvis färdig styckade delar, eller de där kycklingnuggets, osv utan stannar som en hel kyckling, tänk dig vilken hög tillgång av färsk hel kyckling vi skulle kunna få, och vad billigare priset skulle kunna bli?

Nu är dock kyckling inte det bästa exempel att hårdra, och jag kommer till det senare. Men jag kan gå vidare med andra exempel

Fula livsmedel ökar priset

Tänkte er Ansjovis, eller om man ska vara exakt vad jag menar nu, ansjoviskryddade skarpsillsfiléer. Det brukar ju faktiskt diskuteras ibland att det brukar “vara” brist på dessa livsmedel, är det då egentligen försvarbart att en del av ansjovis produkterna går till att exempelvis göra ansjoviskräm på tub? Nu kan det vara så att argumentera är att dessa krämer kanske görs av andrahands sorteringar, där de menar att filéerna är för fula för att ha i en konserv. Med argumentet att folk inte vill ha fula filer?

Men faktum är låt oss du ska göra en “Janssons frestelse” , då är det faktiskt inte  hur fiskbitarna ser ut som är avgörande för hur din Jansson ska bli, utan det är mängden du har i. För dessa små ansjovis bitar i de flesta fall så försvinner de och smaksätter potatisen och grädden. Så hur långt kan man argumentera att producera livsmedel bara för enskilda företags vinning för att det egentligen har negativ påverkan på priser på marknaden för kunderna? Det borde vara bättre för marknaden att ansjovisen fanns tillgänglig oavsett om filéerna är lite fula, än att stå och producera ansjovispasta/ansjoviskräm, som man som konsument faktiskt kan göra hel själv bara genom att mixa ansjovisen med lite olja. Exakt samma sak.

Nu tillbaka till kycklingen. Faktumet kycklingen är ett exempel där att en viss hantering MÅSTE princip ske. och kyckling är ett sådant exempel, genom att ett viss antal kyckling går till hantering och blir styckdetaljer, så blir det svinn som industrin faktiskt kan ta tillvara på. Som skrovet av kycklingen, går till att producera kycklingfond eller buljong.

Jag tror att vi allra flesta kunder faktiskt vill ha fond eller buljong på våra hyllor, så att komma ifrån att bara föda upp kyckling att ha som hel kyckling funderar inte samhället, dvs om inte varje enskild människa hoppas av glädje att för varje gång ställa sig och koka fond när de har köpt en kyckling.

Men faktumet är det enda som vi egentligen enbart behöver av kyckling i ett samhälle är, hela kycklingen, styckade delar, kycklingfärs, svinnet för buljong/fond, och sedan tas exempelvis levern om hand. (lever, hjärta, detta innefattar även fötterna). Här har du egentligen alla detaljer vi behöver av kycklingen.


Men hur många produkter finns det inte med kyckling? Ett exempel är nuggets. Egentligen den mest onödigaste produktionen för det är i princip bara mald kyckling. Sedan alla dessa olika sorters färdiga kycklingdelar, färdigkryddade, färdiggrillade osv. har du styckade detaljer så tar det faktiskt inte lång tid att tillreda.

Det produceras väldigt mycket livsmedel som egentligen är för ingen nytta och som egentligen skulle kunna öka tillgången på baslivsmedel. Satsar helt enkelt på högre mängd färre produkter.

Vi kanske till och med skulle spara in så pass mycket mängden kyckling att vi kanske skulle få en form av överproduktion på hel kyckling och som faktiskt i värsta fall skulle kunna medför ett plus i svensk ekonomi om detta kanske snarare skulle kunna gå till export av ett livsmedel istället.

Ett annat exempel är ju alla dessa mejeriprodukter, hur många produkter finns det inte av exempelvis fil eller yoghurt men med skillnad vad de smakar. Istället för att kunden smaksätter själv har i frukt eller bär så produceras det onödiga extra produkter bara för specifika smaker.

Det är ju självklart vissa saker måste vi ju producera utifrån ett livsmedel, låt oss säga av potatis, är det kanske så att vi vill producera något för att ge en ny produkt. Exempelvis chips. Men måste det produceras alla dessa sorter pommes osv?

Det är en ekonomisk rondell där pengarna ska gå runt och runt. Där enskilda privata bolag och personer tjänar pengar på sitt livsmedel och/eller råvara bara för att vi människor i många fall bara är lata och inte ids göra vissa saker själv. Faktumet är att ekonomiska sparande på råvaran låt oss säga på kycklingen, en hel fryst kyckling den ekonomiska sänkta priset sjunker mer om man såg över processerna, än vad priset sjunker på de grejer som då fortfarande produceras, ökas antalet tillgängliga varor av styckdetalj så sänks inte det priset lika mycket som på hela kycklingen. Varför?

Jo av den enkla anledningen, att ju närmare råvaran du kommer, ju mindre “mellan utgifter” har du. Det finns färre moment som kostar pengar tills hela kycklingen kommer fram till dig. Än stycke detaljerna, det är transporter, löner för arbetet, elen, kyl och frys osv. med den totala kostnaden så finns det inte lika mycket marginal till hur mycket den kan sjunka med. Så den ekonomiska vinsten på prislappen ser man som sagt på första fasen av livsmedlet.

Lämna ett svar

Upptäck mer från Annika Brandt´s Blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa