Det var en diskussion för några dagar sedan där en person undrade om det inte skulle vara uppskattat och sänka pensionsåldern till 55 år.

Jag tror nog rent generellt så skulle nog alla uppskatta det. Men uppskattningen är ju inte det representativa av vad som är genomförbart. Tyvärr så är det helt omöjligt att genomföra. Eller omöjligt är det inte, men så som samhället ser ut idag allmänt, så skulle de tio års skillnaden till pensionsåldern på 65 år som är nu, göra en väldigt stor negativ påverkan, både på samhället och på enskilda personer.

För det första, de som är pensionärer nu, till och med de som ganska nyligen har gått i pension eller som ska, kommer knappt kunna klara sig på sina pensioner. Så hur liten skulle inte pensionen vara för de som går i pension vid 55 års ålder? Pensionen är pengar som du bidrar med genom att du arbetar, sluta arbeta tidigare, ju mindre pengar du har hunnit samla ihop till pensionen.

Skulle vi föra in 55 års pension så har vi ett tomrum plötsligt på tio år på arbetsmarknaden, där arbetskraft måste fyllas upp, vissa branscher är redan brist på arbetskraft, så hur skulle det vara om personalen helt plötsligt skulle gå i pension vid 55?

Vi har arbetslösa? Ja men alla är inte arbetslösa i lämpliga yrken. De flesta yrken kräver en form av utbildning och ska man då vänta kanske på att alla de arbetslösa som ska täcka upp tio års personal som gått i pension, det kommer ta innan de platserna kommer kunna fyllas.

Man kan säga, jo det skulle kanske vara behövligt kanske att inom vissa yrken anpassa pensionen då olika yrken har olika påverkan på kroppen och inom vissa yrken slits man ut snabbare. Men, då har vi en liten detalj, har man jobbat och det har slitits så mycket på din kropp så du har börjat få skador så det är problem att jobba. Då har man sjukpension.

Är man fortfarande arbetsför och inte i pensionsålder, varför ska man inte jobba? Lika väl som man säger att en “ung” som är arbetsför, utan sjukdomar osv så sätts kravet att man ska jobba, denna regel bör väl gå åt båda hållen?

Fokuset borde ligga på arbetsmiljö och detaljer kring arbetsscheman, jobba förebyggande och liknande för att göra arbetsplatsen möjlig att orka med alla sina arbetsföra år som man ska göra. Sedan är det faktiskt förutom arbetsgivarens ansvar även arbetstagarens ansvar att en arbetsmiljö är hållbar.

För faktum är att det kan finnas resurser och direktiv HUR man ska jobba för att minska risken med förslitningar och skador. Tyvärr finns det en viss jargong bland vissa att istället för att använda redskap för att lyfta så lyfter de för hand i alla fall. Eller liknande.

Faktumet är att lika väl som de tänker på sin pension, så tänker de inte på detaljen att om de drar på sig arbetsskador så de måste gå i sjukpension så har de under 24 000 kr att leva på, före skatt. Det är max summan man kan få, och upp till max summan baseras på den inkomst du har haft. för att då få max ersättningen ska du haft en hög inkomst, det räknas på ca 36 000 kr i månaden i lön.

medan har du varit lågavlönad så får du enbart en garanti-sjukpension och den ligger ungefär bara på 13 000 kr. Har du ca haft en lön på 25 000 kr i månaden så hamnar du i sjukpension ersättning, före skatt bara på 16 000 kr ungefär.

Så istället för att ropa på att vill ha lägre pensionsålder så borde fokuset hos folk vara att ta vara på arbetsmiljön och gör så folk orkar med att jobba alla åren och inte dra på sig ohälsa och skador m.m. Det bör vara huvudfokuset. För det spelar ingen roll om du går vid pension vid 55 eller 65 eller 70 år om du under ditt arbetsliv dragit på dig skavanker här och där så att du har skador och sjukdomar som pensionär och som hindrar dig att njuta av dina sista år som pensionär.