För ett tag sedan så skrev jag funderingar kring hur det kommer sig att secondhand butiker, loppisar osv, får princip ta ut vilka priser som helst i butikerna, att det här i Sverige faktiskt inte finns någon som helst någon lag om styr med ett procentuellt max pris, eller värde utifrån nypris på en vara.
Nu råkade jag faktiskt snubbla över en kvinna på Tiktok som faktiskt konstaterade angående priserna på “myrorna”, hur dyra priser det faktiskt är på deras använda kläder, som exempelvis kläder som uppenbarligen är trasiga, så lösa trådar osv. och kostar 150 kr och uppåt.
Det är generellt så att priserna på secondhand och loppis har gått upp och priserna ligger nästan på fullvärde av produkterna. Förr kunde man faktiskt gå in på loppisen och göra fynd, där varorna faktiskt var billigare tack vare att det var använda produkter och kläderna var kanske mer slitna..
Vinylskivorna var så kallade loppisfynd, men idag så tar de till och med fullpris på vinylskivorna, och faktum är att vissa av vinylerna är inte riktigt värda de prisen heller för många av de så kallade loppisfynden är skivor som tillverkades i större mängder, dessutom väldigt från av dem på loppis vet verkligen vad det är för skiva de säljer så de tar princip högsta värderade exemplet och sätter prislappen på vinylen.
När man läser kommentarerna på Tiktok-videon så är princip samtliga kommentarer personer som har noterat att priserna på second hand butiker och loppisar skenar iväg. Detta är ju lite av en baksida av det faktum att vi i Sverige har en så kallad fri prissättning, och en fri marknad.
Är det kanske inte på tiden att vissa delar av det ses över? Idag har vi ett större inflytande, där folk tar in information och ett flöde. En form av Google-fenomen, där folk googlar söker värde och tar första bästa priset, sedan på grund av kunskapsbrist har de svårt att veta vad som avgör om en produkt är värd det högsta priset eller inte. Eller svårt att veta, de kanske inte ens vet hur och att man ska urskilja på att det är olika värden.
Men sedan är frågan, om man sätter in någon lag om prissättning, så kanske det är risken att det sker en form av rundgång så samtliga produkter får samma pris i alla fall, trots att de egentligen är värd mindre, för att det kanske sätts ett maxpris.
Det bästa med att motarbeta dessa högre priser vore kanske från konsumenterna själva, att inte gå in på second hand-butiker och handla längre, samma sak för loppisar. Att ifrågasätta om priserna är korrekt med vad varan faktiskt är värd. Att ta reda på vad varan egentligen är värd.


Lämna ett svar